Lördagens bravader

Först vill jag tacka Annika för ett sådant trevligt initiativ att bjuda med mig till tjejfesten! Har nog aldrig haft så roligt som i lördags! Vi hamnade hos Sandra klockan 17. Vi pratade och skrattade och åt och drack vin. Sedan kom en tjej till. Och sedan de två sista. Vi hade så roligt!
Dock vid halv två cirka så hände en liten olycka och mitt knä böjdes bakåt i ett fall. Det kändes väl då som att det här går ju över. Det är strejk i Östergötland så sjukhuset kändes inte nödvändigt att åka till. Vid tillfället då skadan inträffade fanns det en person som kunde köra bil.
Nä, vi fortsatte festandet och jag gick och lade mig 05.30 (sist av alla).
Söndagen var ju lite sliten. Och knät kändes inget vidare. Men då jag inte kunde köra bilen (pga knät och det jag drack dagen innan) så fick jag fundera på hur jag skulle komma till sjukhuset, jag hade insett att det kanske var dags, och sedan hem. Det löste sig att både Annika och Sandra hade körkort. Men ingen av oss ville köra direkt på morgonen vilket är en sund tanke :) Vet inte exakt när vi kom iväg men vid 16-tiden tror jag. Och eftersom vi befann oss mitt emellan Linköping och Norrköping så tänkte vi att vi åker till Norrköpings sjukhus. Sagt och gjort. Men det var strejk och då jag inte var döende så kunde jag åka till Linköping. Men det ville jag inte av flera anledningar; vi kom typ därifrån, Sandra skulle hämta sina barn och jag kunde inte köra därifrån själv. Så jag bestämde mig för att de får skjutsa hem mig så fick jag be någon att köra mig till Nyköping. Jag ringde Carina och frågade om hon hade möjlighet att ta mig till sjukhuset, vilket hon kunde.
Vi åkte hemifrån mig strax efter halv sex och var på sjukhuset 18.15. Det var en lång väntan innan anmälan. Och vi hörde hur de pratade och någon tyckte jag kunde ta mig till vårdcentralen som har jour vilket kändes lite tråkigt. Men det kom en sjuksköterska och kände på knät och sade att jag fick vara kvar och träffa en ortopedläkare. Vi satt i väntrummet i stället för att ligga / sitta ute i korridoren. Det var nämligen fullt i alla rummen. Många ortopedfall, så klart. En med en axel ur led (vilka fick gå före mig - mamman bad om ursäkt för att de trängde sig men jag talade om att det var helt okej). En annan tjej hade spelat fotboll och troligen brutit ena handleden och den andra var rejält stukad. Vi träffades en kort sväng även på röntgen (efter ett par timmars väntan på akuten). Inne i undersökningsrummet fick jag Voltaren mot smärtan.
Sen kommer det mindre häftiga! Bakjouren blev inkallad pga fullt på akuten. Han tog hand om mig och ville tömma knät på blod... jag är inget fan av sprutor men bet ihop. Tänk om de kunde hålla tyst så inte patienten hör vad de säger. Jag blev skiträdd och började gråta som en barnunge. Under ingreppet fick jag i alla fall fram att jag höll på att svimma - de sänkte huvudänden på sängen - och sedan att jag började må illa, så de sänkte huvudänden ännu mer. Och så svimmade jag av lite nu och då. De frågade en massa och mina svar dröjde tills jag återfick medvetandet. Fick ligga rejält nedåtlutad med huvudet i ungefär 45 minuter. Enligt Carina var jag riktigt blek. Tårarna sprutade och jag andades inte och jag var som en fiolsträng. Men det kändes bättre efter själva tömningen av 65 ml blod. Det var inga fettkroppar i blodet så det var inget brutet. Men pga smärta och svullnad så kan de inte avgöra exakt vad som har hänt i knät. Så det blir sjukgymnastik och sedan återbesök till ortopedkliniken om 3 veckor. Men i sjukintyget och remissen till sjukgymnastiken står "trolig ledbandsskada". Får se vad det visar sig vara framöver. Fick kryckor.
Från akuten kunde vi åka 23.30 och jag var hemma strax innan 24. Fick lite Diklofenak och Alvedon att ta när jag kom hem vilket jag gjorde. Sedan blev det soffan som fick agera säng för mig. Vet inte varför men jag började gråta hejdlöst men sedan somnade jag. Vaknade strax innan åtta för att ringa till jobbet och tala om att jag blir hemma denna veckan.
Vid halv tio så ringer telefonen och då är det sjukgymnastiken som ringer! Jag talade om att det var riktigt snabba ryck! Ja, svarade hon, de har precis fått remissen. Service kallar jag det! De hade en återbesökstid idag vilket jag var tvungen att tacka nej till då jag inte kan köra bilen. Fick en tid nu på onsdag i stället så jag ska kunna hinna ordna skjuts.
Så har min helg sett ut :) Men det bra överväger ändå det dåliga!